|
Linköping University Electronic Press publicerar enligt Open Access, vilket betyder att författaren behåller upphovsrätten till sin publikation och att vi använder Creative Commons licensieringssystem som tillåter att läsare får ladda ned, läsa och sprida (icke-kommersiellt) en publikation under förutsättning att man anger ett komplett erkännande till författarna.
Medan begreppet open access har varit verksam många år är det endast under de senaste ett till två åren som det har blivit ett seriöst alternativ för akademisk publicering. Det finns tre vanliga former av open access: guld, hybrid och grön.
Guld open access tillämpas av tidskrifter som inte kräver prenumeration för att läsarna ska få tillgång till artiklarna (tidskrifter från BioMed Central är välkända exempel och en utförlig lista över open access-tidskrifter finns tillgänglig på Directory of Open Access Journals, DOAJ). Tidskrifterna arbetar istället med en annan affärsmodell. I vissa fall betyder det att tidskriften tar ut en publiceringsavgift (dessa avgifter ligger normalt runt 1000 Euro men varierar från 500 till 2500 Euro. Observera att cirka 50% av open access-tidskrifter inte tar ut någon publiceringsavgift). Det har framförts kritik mot open access-tidskrifter, särskilt mot dem som tar ut publiceringsavgifter, med motiveringen att författaren kan betala för att få en artikel publicerad med lite hänsyn till kvalitén. Detta är möjligt att göra och det finns en del kända aktörer med tvivelaktiga metoder men det finns också ett betydande antal av högt rankade tidskrifter som är open access-tidskrifter: som författare måste du vara noga med att ta reda på fakta om tidskriften på samma sätt som du gör för prenumerationsbaserade tidskrifter. I båda fallen finns det både bra och dåliga tidskrifter.
Megatidskrift är ett nytt begrepp för tidskrifter dvs. open access-tidskrifter som åtar sig att publicera publikationer inom ett brett ämnesområde, skickar dem för peer review för rigorös vetenskaplig kontroll men inget för mätning av genomslag (impact) eller viktning. De är open access-tidskrifter och är oftast mycket snabbara att publicera än traditionella tidskrifter. PLoS One är ett välkänt exempel men det finns fler exempel: BMJ Open, Natures Scientific Reports, Hindawis ISRN, Sage Open, Open Biology och G3. Plos One domineerar medan de tillsammans har publicerat cirka 20 000 artiklar det senaste året. Många är ganska nya och som sådan orankad vad gäller genomslagsfaktor (impact factor). Emellertid har PloS One en genomslagskraft på 4,4 vilket placerar dem statistikst i toppen över tidskrifter inom biologi.
Om du funderar på att publicera en ny tidskrift, har vi utarbetat en kontrolllista för utvärdering av dess potential.
Nästan alla stora prenumerationsbaserade tidskrifter erbjuder ett system, där man kan betala dem 3000 dollar (eller däromkring) för att göra din artikel fritt tillgänglig i deras annars prenumerationsbaserade verksamhet. Som författare erhåller man ofta erbjudanden av nämnda tjänster precis efter att artikeln har accepterats för publicering. Vi rekommenderar starkt inte välja detta alternativ. För det första betyder detta att universitetet i slutändan betalar två gånger för dessa publikationer: första gången som en del i prenumerationen och andra gången av författaren. För det andra vinner författaren relativt lite jämfört med det ganska höga priset: publikationen är inte lika synlig som som andra former av open access och man tjänar inget på snabbheten i publiceringen (open access-tidskrifter publicerar oftare en artikel snabbare än hybridtidskrifter, vilket ger författare fördelen med "tidig åtkomst" jämfört med hybrid open access). Om du däremot har publicerat i en tidskrift som har en embargoperiod för parallellpublicering, som är längre än sex månader och forskningsfinansiären kräver open access-publicering, är hybrid open access det enda alternativet.
Hit hör även parallellpublicering, post-print publishing eller självarkivering. Artiklar från cirka 90% av prenumerationsbaserade tidskrifter kan göras fritt tillgängliga via universitetets hemsida (för de som är intresserad av det juridiska, läs det finstilta i kontraktet om överföringen av upphovsrätten under rättigheter som författaren behåller). I de flesta fall måste du som författare använda det senast inskickade manuskriptet, inte förlagets pdf-fil. I en del fall finns även en embargo-period). Vi rekommenderar starkt denna metod att göra dina arbeten fritt tillgängliga. Vi kan hjälpa dig med detaljerna dvs. om du till e-postadressen ep@ep.liu.se skickar oss ditt senast inskickade manuskript av din artikel (ofta som Word-fil) så tar vi hand om resten åt dig.
Fritt tillgängliga publikationer leder till en ökad citeringsgrad
Berlindeklarationen. Tillgänglig på Berlin Declaration on Open Access to Knowledge in the Sciences and Humanities 
(2008-10-03).
Budapest Open Access Initativ. Tillgänglig på Open Access på Budapest Open Access Initiative (2008-10-03).
Eysenbach, Gunther. ”Citation Advantage of Open Access Articles”, PLoS Biology, 4(5): e157, 2006. Tillgänglig på http://dx.doi.org/10.1371/journal.pbio.0040157 (2007-10-22).
Geist, Michael. ”Push for Open Access to Research”, BBC, 28 Feb., 2007. Tillgänglig på http://news.bbc.co.uk/2/hi/technology/6404429.stm (2007-10-22).
Lawrence, S. ”Free Online Availability Substantially Increases a Papers’s Impact”, Nature (411) 521, 2001. Tillgänglig på http://dx.doi.org/ 10.1038/35079151 (2007-10-22) (Kräver prenumeration).
Sandewall, Erik. ”Commentarium on Open Access to Research”, 2006. Tillgänglig på http://piex.publ.kth.se/coar/ (2007-10-22).
”The effect of open access and downloads ('hits') on citation impact: a bibliography of studies”, The Open Citation Project. Tillgänglig på http://opcit.eprints.org/oacitation-biblio.html (2007-10-22).
Avhandlingar
