Migrant Men in Misery : Result from a Qualitative Life History Analysis on Individuals and Families Concerning Internal Migration, Health and Life Circumstances in Early 19th Century, Linköping, Sweden
By Victoria Nygren
DOI: 10.3384/hygiea.1403-8668.0761107
Artæus I., Kvinnorna som blev över: Ensamstående stadskvinnor under 1800-talets första hälft– fallet Västerås. Studia historica upsaliensia, 170 (Uppsala, 1992).
Beebink E., Poppel van F. and Liefbroer C. A., ”Parental Death and Death of the Child; Common Causes or Direct Effects?”, in When Dad Died: Individuals and Families Coping with Distress in Past Societies, eds., Derosas R. & Oris M. (Peter Lang, Bern, 2002).
Bengtsson M., Det hotade barnet:Tre generationers spädbarns- och barnadödlighet i 1800-talets Linköping. Linköping Studies in Arts and Science, 145 (Linköping, 1996).
Bengtsson M., “The Interpretation of Cause of Death Among Infants”, Hygiea Internationalis, 3:3 (2002), 53–73. [http://www.ep.liu.se/ej/hygiea/]. [Read this article]
Breschi M. and Menfredini M., “Parental Loss and Kin Networks: Demographic Repercussions in a Rural Italian Village”, in Derozas R. & Oris M. eds., (2002).
Brändström A., “De kärlekslösa mödrarna”: Spädbarnsdödligheten i Sverige under 1800-talet med särskild hänsyn till Nedertorneå. Umeå Studies in the Humanities, 62 (Umeå, 1984).
Brändström A., Sundin J., Tedebrand L-G., “Marriage and Urban Adaption: Sundsvall and Linköping in XIXth Century Sweden”, Annales de démographie historique, 2 (1999).
Brändström A., Sundin J., Tedebrand L-G., “Two Cities: Urban Migration and Settlement in Nineteenth-Century Sweden”, The History of the Family, 5:4 (2000).
Carlsson S., Yrken och samhällsgrupper: Den sociala omgrupperingen i Sverige efter 1866 (Almqvist & Wiksell, Stockholm, 1968).
Dribe M., “Migration of rural families in 19th century southern Sweden. A longitudinal analysis of local migration patterns”, The History of the Family, vol. 8, (2003), p. 247–265. [Read this article]
Durkheim E. (Le Suicide, orig. 1897), Självmordet (Argos Förlags AB, Uppsala, 1968).
Edvinsson S. and Nilsson H., “Swedish towns during industrialization”, Annales de démographie Historique, vol. 2 (1999).
Gabaccia D., “The Transplanted: Women and Family in Immigrant America”, Social Science History, vol. 12 (1988), 243–253. [Read this article]
Gaunt D., Familjeliv i Norden (Gidlunds, Stockholm, 1983).
Green N., “The comparative method and poststructural structuralism: new perspectives for migration studies”, in Lucassen J. & Lucassen, L., eds., Migration, Migration History, History: Old Paradigms and New Perspectives (Wien, 1999).
Gustafsson R. Å., Traditionernas ok: Den svenska hälso- och sjukvårdens organisering i historie-sociologiskt perspektiv (Esselte studium, Solna, 1987).
Hedenborg S., “To breastfeed another womans’s child: wet-nursing in Stockholm, 1777-1937”, Continuity and Change, 16:3 (2001). [Read this article]
Hareven T. K., “Introduction: The Historical study of the Life Course”, in Transitions: The Family and the Life Course in Historical Perspective, ed., Hareven T. K. (Academic Press, New York, 1978).
Hareven T. K., “The History of the Family and the Complexity of Social Change”, American Historical Review, 96:1 (1991). [Read this article]
Hareven T. K., “Aging and Generational Relations: A Historical and Life Course Perspective”, Annual Review of Sociology, vol. 20 (1994). [Read this article]
Hareven T. K., “What Difference does it make?”, Social Science History, 20:3 (1996a). [Read this article]
Hareven T. K., “The generation in the middle: Cohort comparisons in assistance to aging parents in an American community”, in Aging and generational relations over the life course: A historical and cross-cultural perspective, ed. Hareven T. K. (Aldine de Gruyter, New York, 1996b).
Hoerder D., Cultures in Contact: World Migrations in the Second Millennium (Duke University Press, Durham & London, 2002).
Harnesk B., “Patriarkalism och lönearbete”, Historisk tidskrift, vol. 3, (1986).
Harnesk B., Legofolk: Drängar, pigor och bönder i 1700- och 1800-talens Sverige. Umeå Studies in the humanities, 96 (Umeå, 1990).
Hellspong M., “Städer”, in Land och stad: Svenska samhällen och livsformer från medeltid till nutid, Hellspong M. & Löfgren O. eds., (Gleerups, Malmö, 2001).
Högman A-K., “Elderly migrants in a northern Swedish town in the nineteenth century”, Continuity and Change, vol. 16 (2001), 423–442. [Read this article]
Jackson J. Jr. and Moch L. P., “Migration and the Social History of Modern Europe”, in European Migrants: Global and Local Perspectives, eds., Hoerder D. & Moch L. P. (Northeastern University Press, Boston, 1996).
Kertzer D. I., “Household, History and Sociological Theory”, Annual Review of Sociology, vol. 17 (1991). [Read this article]
Laslett P., “Family, kinship and collectivity as systems of support in pre-industrial Europe: a consideration of the ‘nuclear-hardskip’ hypothesis”, Continuity and Change, 3:2 (1988).
Lindberg F., Linköpings Historia 3. 1576–1862 Samhälls- och kulturliv (Linköping, 1976).
Lucassen J. and Lucassen L., “Migration, Migration History, History: Old Paradigms and New Perspectives”, in Migration, Migration History, History: Old Paradigms and New Perspectives, eds., Lucassen J. & Lucassen L. (Peter Lang, Bern, 1999).
Lunander E., “Bland handlare och hantverkare i en svensk landsortsstad under 1800-talet: Om hushåll och familjestruktur i Örebro”, in Den utsatta familjen: Liv, arbete och samlevnad i olika nordiska miljöer under de senaste två hundra åren, ed., Norman H. (LTs förlag, Stockholm, 1983).
Lundberg A., Care and Coercion: Medical Knowledge, Social Policy and Patients with Veneral Disease in Sweden 1785–1903. Report no. 14 from the Demographic Database (Umeå, 1999).
Manfredini M., “Families in motion: The role and characteristics of household migration in a 19th century rural Italian parish”, History of the Family, vol. 8 (2003), 317–343. [Read this article]
Martinius S., Jordbrukets omvandling på 1700- och 1800-talen (Liber förlag, Lund, 1982).
Matovic M., “Migration, Family Formation, and Choice of Marriage Partners in Stockholm, 1860–1890”, in Urbanization in History: A Process of Dynamic Interactions, eds., Woude van der AD, Hayami A. & Vries de J. (Clarendon Press, Oxford, 1990).
Moch L. P., Moving Europeans: Migration in Western Europe since 1650 (Bloomington & Indianapolis, 1992).
Moch L. P., Paths to the City: Regional Migration in Nineteenth-Century France (Sage Publications, Beverly Hills, 1983).
Montgomery A., Svensk socialpolitik under 1800-talet (Kooperativa förbundets bokförlag, Stockholm, 1951).
Neven M., “The influence of the wider kin group on individual life-course transitions: results form the Pays de Herve (Belgium), 1846–1900”, Continuity and Change, 17:3 (2002). [Read this article]
Neven M., “Terra Incognita: Migration of the Elderly and the nuclear hardship hypothesis”, The History of the Family, vol. 8 (2003). [Read this article]
Nilsson H., Mot bättre hälsa: Dödlighet och hälsoarbete i Linköping 1860–1894. Linköping Studies in Arts and Science, 105 (Linköping, 1994).
Nilsson H. and Tedebrand L-G, Familjer i växande städer: strukturer och strategier vid familjebildning i Sverige 1840–1940. Report no. 27 from the Demographic Database, Umeå University (Umeå, 2005).
Nilsson H. and Willner S., Inflyttare till Linköping under 1800-talet. Rapport no. 6, Centrum för lokalhistoria i Linköping (Linköpings universitet, 1994).
Ohlander A-S., “Att vänta barn på bröllopsdagen: Föräktenskapliga förbindelser och giftermålsmönster i 1800-talets Sverige“, in Kärlek, död och frihet: Historiska uppsatser om människovärde och livsvillkor i Sverige (Norstedts, Stockholm, 1986).
Oris M., “The age at marriage of migrants during the industrial revolution in the region of Liège”, The History of the Family, vol. 5, No. 4 (2000).
Oris M. and Alter G., “Paths to the city and roads to death: Mortality and migration in east Belgium during the industrial revolution”, in Revue belge d´Histoire contemporaine. Recent work in Belgian Historical Demography 19th and early 20th centuries, eds., Devos I. & Neven M. (2001).
Oris M. and Ochiai E., “Family Crisis in the Context of Different Family System: Frameworks and Evidence on ‘When Dad Died’”, in When Dad Died: Individuals and Families Coping with Distress in Past Societies, eds., Derosas R. & Oris M. (Peter Lang, Bern, 2002).
Petersson B., “Debatten om ‘Den sociala frågan’”, in Kontroll och kontrollerade: Formell och informell kontroll i ett historiskt perspektiv, ed. Sundin J., Forskningsrapporter från Historiska institutionen vid Umeå universitet, no. 1 (Historiska institutionen vid Umeå universitet, Umeå, 1982).
Pleijel H., Hustavlans värld: Kyrkligt folkliv i äldre tiders Sverige (Verbum, Stockholm, 1970.
Plymoth B., Fostrande försörjning: Fattigvård, filantropi och genus i fabriksstaden Norrköping 1872–1914 (Almqvist & Wiksell International, Stockholm, 2002).
Pooley C. G. and Doherty J. C., “The Longitudinal study of migration: Welsh migration to English towns in the nineteen century”, in eds., Pooley C. G. & Whyte I. D. (1991).
Pooley C. G. and Whyte I. D., “Introduction: approaches to the study of migration and social change”, in Migrants, Emigrants and Immigrants: A Social History of Migration, eds., Pooley C. G. & Whyte I. D: (Routledge, London & New York, 1991).
Puranen B-I., Tuberkulos: En sjukdoms förekomst och dess orsaker. Sverige 1750–1980. Umeå Studies in Economic History, 7 (Umeå, 1984).
Reay B., “Kinship and the neighbourhood in nineteenth-century rural England: The myth of the autonomous nuclear family”, Journal of Family History, 21:1 (1996). [Read this article]
Ryan Johansson S., “Welfare, Mortality, and Gender. Continuity and Change in Explanations for Male/Female Mortality over three Centuries”, Continuity and Change, 6:2 (1991).
Sewell Jr W. H., Structure and Mobility: The Men and Women of Marseilles, 1820–1870 (Cambridge University Press, Cambridge, 1985).
Siegrist J., “Place, social exchange and health: proposed sociological framework”, Social Science and Medicine, vol. 51 (2000).
Sollinger G., Sjuk- och begravningskassorna och andra understödskassor i Kungl. bibliote kets samlingar (Kungliga biblioteket, Stockholm, 1985).
Sundin J., “Äktenskap, ensamskap och hälsa förr och nu: Tankar kring ett forskningsfält”, in Individ och struktur i historisk belysning. Festskrift till Sune Åkerman, eds., Ericsson T. & Guillemot A. Forskningsrapport no. 10. Historiska institutionen, Umeå universitet (Umeå, 1997).
Sundin J., “Worlds we have lost and worlds we may regain: Two centuries of changes in the life course in Sweden”, The History of the Family, vol. 4, no. 1 (1999).
Sundin J., “Livet i den förindustriella staden: Om det goda livets sociala villkor”, in Det goda livet, ed., Månson P. (Daidalos, Göteborg, 2001).
Sundin J.and Willner S., “Social stress, socialt kapital och hälsa: Välfärd och samhällsförändring i historia och nutid”, in Samhällsförändring och hälsa: Olika forskarperspektiv, eds., Sundin J. & Willner S. (Institutet för framtidsstudier, Stockholm, 2003).
Sundin J. and Willner S., “Health and Vulnerable Men. Sweden: From Traditional Farming to Industrialisation”, Hygiea Internationalis, vol. 4, No. 1 (2004) [http://www.ep.liu.se/ej/hygiea/].
Taussi Sjöberg M., Dufvans fångar: Brottet, straffet och människan i 1800-talets Sverige (Författarförlaget, Stockholm, 1986).
Taussi Sjöberg M., Skiljas: Trolovning, äktenskap och skilsmässa i Norrland på 1800-talet (Författarförlaget, Stockholm, 1988).
Thomson D., “The welfare of the elderly in the past: A family or community responsibility?”, in Life, Death, and the Elderly: Historical Perspectives, eds., Pelling M. & Smith R. M. (Routledge, London & New York, 1991).
Thyresson N., Från franzoser till Aids: Kapitel ur de veneriska sjukdomarnas historia i Sverige (Carlssons, Stockholm, 1991).
Tilly C., Big Structures, Large Processes, Huge Comparisons (Russell Sage Foundation, New York, 1984).
Tollstorp J. P., Beskrifning öfver Linköping (Föreningen gamla Linköping, Linköping, 1957, orig. 1834).
Umberson D., “Family Status and Health Behaviours: Social Control as a Dimension of Social Integration”, Journal of Health and Social Behavior, 28:3 (1987). [Read this article]
Vikström L., Gendered Routes and Courses: The Socio-Spatial Mobility of Migrants in Nineteenth-Century Sundsvall, Sweden. Report no. 21 from the Demographic Data Base, Umeå University, 2003 (Umeå, 2003).
Willner S., Det svaga könet? Kön och vuxendödlighet i 1800-talets Sverige. Linköping Studies in Arts and Science, 203 (Linköping, 1999).
Winberg C., Folkökning och proletarisering: Kring den sociala strukturomvandlingen på Sveriges landsbygd under den agrara revolutionen. Meddelanden från Historiska institutionen i Göteborg (Göteborg, 1975).
Yans-McLaughlin V., “Metaphores of Self in History: Subjectivity, Oral Narrative, and Immigration Studies” in Immigration Reconsidered: History, Sociology, and Politics, ed., Yans McLaughlin V. (New York & Oxford, Oxford University Press, 1990).
Åkerman S., Högberg U. and Andersson T., “Survival of Orphans in Nineteenth- Century Sweden”, in Orphans and Fosterchildren: A Historical and Cross-Cultural Perspective, ed., Tedebrand L-G., Report No. 11 from the Demographic database (Umeå, 1996).
Öhngren B., “Urbaniseringen i Sverige 1840–1920”, in Urbaniseringsprosessen i Norden, del 3. Industrialiseringens første fase, ed., Authén Blom G. (Universitetsforlaget, Oslo, 1977).