Files:DescriptionFile size FormatBrowse
Fulltext0.06 MBPDF (requires Acrobat Reader)Previous | Next
  
Authors:Marianne Pipping Ekström: Institutionen för kost- och idrottsvetenskap (IKI), Göteborg Univetsitet, Sweden
Publication title:Vi ska äta, vem ska laga?
Conference:Kulturstudier i Sverige. Nationell forskarkonferens
Publication type: Abstract and Fulltext
Issue:015
Article No.:068
Abstract:Inventering av svensk måltidsforskning visar att forskningen kring mat och måltider är starkt förankrad i naturvetenskap; hälsofokuserad nutritions- och konsumentforskning dominerar. Mat som symbol, vad mat kommunicerar och betyder i människornas vardag, alltså mat som en existentiell fråga, finns inom den samhällsvetenskapliga och humanistiska forskningen. Men vi behöver också ställa frågor om praktisk kunskap, om kloka matval. Vi behöver ställa frågor om resurshantering, om val av mat och matlagningsmetoder för ett hållbart samhälle. Hur lär vi oss laga mat? Vi behöver även reflektera över den tid och de resurser som används för att åstadkomma att maten står på bordet varje dag.

Den sammanlagda tiden för matlagningsarbete i hemmen under en vecka för hela befolkningen (i ålder 20–84 år) uppgår till ca 60 miljoner arbetstimmar. Uppgiften måste tas med stor försiktighet eftersom det är en beräkning med grova tal. Summan 60 miljoner säger ändå något om omfattningen av arbetet med maten. Det är viktigt att föra upp matlagningsarbetet på en strukturell nivå för att förstå vidden. Matlagningsarbetets 60 miljoner arbetstimmar under en vecka ska jämföras med den totala arbetstiden på hela arbetsmarknaden, som under en vecka samma år var 130,8 miljoner arbetstimmar. Det är således ett enormt antal timmar som läggs ner på matlagningsarbete i hemmen. Till detta ska läggas all tid som åtgår för att producera den institutionella maten, i skolor, på lunchrestauranger, på krogar. Totalt serveras dagligen cirka 5,6 miljoner måltider utanför hemmet, varav cirka 3 miljoner inom den offentliga måltidsservicen (på skolor, sjukhus etc.) och resten inom restaurangnäringen. Härtill skall dessutom räknas all tid som läggs ner på att industriellt framställa mat. Det är en enorm tidsinsats som görs och den produkt som erhålls, mat och måltider, är av stor betydelse för invånarnas och därmed också för landets välbefinnande. Det handlar om resurshushållning av stora mått, om ekologi, ekonomi och hälsa. Det borde vara av stort intresse att hela den tidsinsatsen höll hög kvalitet. Forskningen om vardagslivets och vardagsmatens område måste ges mer resurser. En förstärkning på forskning och utbildning särskilt med inriktning på resurshushållning och matproduktion i hemmen är nödvändig. Vi behöver mer forskning och fler professorer på vardagsmatens och resurshållningens område. Vi behöver också en vardagens matminister. En vardagslivets matminister, som arbetar för att alla miljoner arbetstimmar och naturligtvis de ekonomiska resurser som läggs ner i vardagens mathållning får ökad kvalitet. Vardagsmaten och det omfattande men ändå så osynliga sisyfosarbetet med mat och matlagning behöver lyftas fram i ljuset, ty på något sätt ramlar alltid den vardagliga matfrågan mellan stolarna.

Language:Swedish
Year:2005
No. of pages:7
Pages:827-833
Series:Linköping Electronic Conference Proceedings
ISSN (print):1650-3686
ISSN (online):1650-3740
File:http://www.ep.liu.se/ecp/015/068/ecp015068b.pdf
Available:2005-12-30
Publisher:Linköping University Electronic Press, Linköpings universitet

REFERENCE TO THIS PAGE
Marianne Pipping Ekström (2005). Vi ska äta, vem ska laga?, Kulturstudier i Sverige. Nationell forskarkonferens http://www.ep.liu.se/ecp_article/index.en.aspx?issue=015;article=068 (accessed 9/22/2014)