1:o Väderlekens och Årsvextens förhållande i allmänhet:
I början af året: vädret ombytligt, klart och kallt eller mulet och mildt med obetydlig nederbörd af regn eller snö. Under första dagarne och mot slutet af Februari kallt med nederbörd af mycket snö, mellan den 6:te och 22:a mildt och vackert. I början af Mars kallt och blåsigt, sedan och under April mildare i omvexling med blåst och kyla. Endast litet nederbörd af snö. Första hälften af Maj fördelaktig för vegetationen genom ofta fallande regn, andra hälften torr och blåsig, vanligen klart med temligen kalla nätter. Juni månad varm och vacker med högst obetydlig nederbörd; blåst och svalt några dager under sednare hälften. Torkan och en tryckande värme fortfara under Juli och omintetgöra utsigterna för ens medelmåttig skörd af hö och vårsäd, hvarforutom höstsäden derigenom drefs till brådmognad och blef mindre gifvande. I slutet af Juli kom mera regn och temperaturen blef mera sval. Augusti började med en regnskur, var sedan mycket varm och vacker med få afbrott af blåst och något regn mot slutet. Väderleken fortfor under September att vara varm och vacker med mot slutet kalla nätter och högst litet regn ett par gånger. Under Oktober, i början något regn, sen mest klart, mycket blåst och under sednare hälften temligen kallt. November i början mild och med litet regn; sedan vinter med snö och stark kyla till sista dagarne. December: dimma mildt och mulet mest hela månaden; straxt efter Jul liten vinter med snö och kyla blott några dagar.
Af årsvexten gaf vårsäd och foder högst ringa afkastning på många ställen gränsande till missvext, höstsäd medelmåttig och potatis temligen god skörd. I afseende på beskaffenheten af det skördade har den i allmänhet varit god. I skogstrakterna af distriktet blef likval äringen på åtskilliga ställen ganska ymnig. Priset på landtmannaprodukter har i allmänhet varit lågt.
En svår och kännbar olägenhet af årets torka (nederbörden var ungefär hälften af hvad den brukar vara) har den deraf uppkomna vattenbristen varit, då såväl brunnar som mindre vattendrag på många ställen aldeles uttorkade. Den deraf uppkomna bristen på godt dricksvatten har sannolikt mycket bidragit till de under sednare delen af året härjande epidemierna; man hade ofta så långt efter dricksvatten att åt 5 à 6 personer, som voro ute på sommararbete, en hade fullt göra att bära vatten. En annan omständighet, som jag under resor i Madesjö för der härjande rödsot hade tillfälle att erfara, är märklig och torde hafva mycket bidragit till denna sjukdoms framkallande; till hvilken slutsats man är så mycket mera berättigad som sjukdomen började just i den trakt, den egde rum. Då på öfriga orter under den starka värmen nätterna äfven voro varma, så erfors här, der mycken vattensjuk mark finnes, under nätterna en en högst obehaglig och genomträngande kyla. Ju lägre vägen låg dess mer känndes den; på höjderna erfor man nästan intet deraf och då man kom på ett torrare område var den aldeles borta.

2:o Allmännare förekomne sjukdomar
Frossa: denna har äfven under detta år icke så ofta förekommit. Flera barn hafva deraf varit angripna, och den har i allmänhet utmärkt sig för stor envishet att recidivera. På våren kom den ibland straxt efter andra sjukdomar, och visade sig icke sällan som intermittent värk i hufvudet, händerna o.s.v. Den ihållande torrkan synes här icke hafva utöfvat något inflytande på dess (minskade) frequens.
Skrofler och skrofulösa ophtalmier hafva icke så ofta kommit under behandling. De sednare äro oftast mycket ihärdiga att motstå hvarje behandling och komma lätt åter.
Cardialgier, för hvilka under året som vanligt sökts hjelp, synas icke hafva varit så häftiga, som de under andra år på vissa tider förekommit.
b. Epidemiska
Rödsot: Sedan denna sjukdom under hösten 1857 upphört på de flesta ställen, som den under det året hemsökt, fortfor den likväl att förekomma sporadiskt under första hälften af 1858 i Oskars och Förlösa socknar, der på förre stället dogo 6 under första halfåret och 9 sedan, på sednare stället 2 i i början af året och 6 under Oktober till Decemb. I mediet af Juli månad började den egentliga epidemien och den 17:de inträffade det första dödsfallet i Madesjö och Arby socknar. Då förra årets epidemi hufvudsakligen hemsökte kusten isynnerhet vid utloppet af åarne vid Ljungby och Låfven samt Åby socken, och från dessa trakter spred sig inåt landet, der den uppträdde mera sporadiskt, så är i år förhållandet aldeles motsatt, att den svårast härjat i skogsbyggden och med några få enstaka sjukdomsfall besökt kustlandet. Den började, som sagdt är, i Madesjö och Arby (första dödsfallet d. 17/7), och visade sig sedan i Mortorp (första dödsf:t d. 1/8), Bäckebo (d. 18/9) och Christvalla (d 25/9). Dessa socknar ligga alla i samma linie, ungefär lika långt (3 à 4 mil) från kusten och i dem har farsoten farit svårast fram, så att af 483 inom distriktet i Rödsot döde ett antal af 436 tillkommer dem (1857 dogo, af 86, 29 ini landet och 57 i kustsocknarne). Till Ljungby kom sjukdomen i Augusti, Åby i September, Halltorp och Vissefjerda i Oktober. Följande tabell utvisar de dödas antal och ålder:

	under 10 år		mellan 10-20 år		mellan 20-40		öfver 40 år		Summa
	m.	qu	m.	qu.	m.	q	m.	q	m.	qu
Madesjö socken	70	59	23	15	18	13	21	39	132	126
Arby socken	16	12	3	4	4	4	6	8	29	28
Mortorp d:o	15	10	3	2	5	3	2	5	25	20
Bäckebo d:o	14	11	6	2	2	4	2	5	24	22
Christvalla d:o	4	10	6		2		3	5	15	15
Ljungby d:o	1	2						1	1	3
Åby d:o	4			2					4	2
Halltorp d:o			1	2	1				2	2
Vissefjerda d:o	2	1			3			2	5	3
Oscar d:o	4	5	1	1	2	1		1	7	8
Förlösa d:o	4					1	2	1	6	2
Ålem d:o	2								2
	136	110	43	28	37	26	36	67	252	231
	246		71		63		103		483

Häraf synes att mer än hälften af de döda varit under 10 år; dernäst har dödligheten varit störst öfver 40 år, sen mellan 10 och 20 år och minst mellan 20 och 40. Af dem, som varit under 40 år hafva 216 (56,8%) varit mankön och 164 (43,2%) quinkön, då deremot de öfver 40 år varit 35% mankön och 65% quinkön. Häftigast har sjukdomen rasat i Madesjö, der på icke fullt 8000 innevånare dött 258; i de fyra derpå följande socknarne hafva på öfver 10000 innevånare dött 178. I Madesjö dogo i Juli 12, i Augusti 50, September 100 (den 12:te 8, d:o 22:a sju, d:o 25:te, 26:te och 28:de fem hvardera dagen) i Oktober 75, November 17 och December 4. Likaså har epidemien i de andra socknarne varit svårast under September och Oktober. För jemförelses skull anföres af Pastors-embetet i Madesjö, att vid den sista svåra epidemien der år 1806 det första dödsfallet inträffat samma dag som i år och i samma trakt och att af 4470 innevånare då dött 180 eller 4%; 1858 var detta förhållande 3,27%; År 1806 dog inalles af hela befolkningen 7,1%, år 1858 4,9%⁺⁾. I Ryssby socken förekommo äfven sjukdomsfall, likaså i Calmar stads- och landsförsamlingar.
⁺⁾ I början af September stationerades en extra läkare i Madesjö och uppehöll sig der i 2 månader.
Att ens approximativt kunna med någon slags tillförlitlighet uppgifva antalet insjuknade är mig omöjligt.
Sjukdomen var i allmänhet af mera katarrhal natur eller odynamisk; sällan träffades några sjuka med intensivare febersymptomer. Der stor matthet, liten puls var förhanden, eller ihållande kräkningar, häftig värk i epigastrium, vanligen förenad med beklämdhet, kyla och kall svett med invärtes hetta, heshet, eller ock svår hufvudvärk med yrsel eller benägenhet till svindel egde rum var ringa hopp om tillfriskning. Sjukdomen föregicks vanligen af prodromer, bestående hufvudsakligen i kolikartade smärtor omkring nafvelen i förening vanligen med diarrhè, någon gång med förstoppning. I så svåra fall började den utan förebud med häftigt diarrhè, vanligen åtföljdt af ymning afgång af blod. Lindrig eller svårare frysning förekom nästan alltid vid sjukdomens utbrott, men sällan följdes den af någon intensivare feber. Rheumatiska smärtor voro ofta med under sjukdomen; men rigtig ledrheumatism utbildade sig hos många, sedan de genomgått rödsoten. Hufvudsakliga medlen, som brukades, voro opium, ipecacuanha, syror, obosa, muciloginosa, samt dessutom blysocker, hvilket i många fall nästan straxt fördelaktigt förändrade sjukdomsförloppet.
I afseende på det, som bidragit till sjukdomens framkallande, synes sannolikt, att den starka ihållande värmen med på vattensjuka trakter kalla och fugtiga nätter, samt vattenbristen och deraf följande ringa tillgången på godt dricksvatten haft största andelen i sjukdomens uppväckande. Till dess underhållande och försvårande hafva väl bidragit: den i skogstrakterna rådande osnyggheten, den omständigheten att på de flesta ställen de sjuke, vid de ofta påkommande behofen att gå upp, sålänge krafterna medgifvit gått ut, och då på många ställen icke haft att taga sin tillflygt till för ändamålet serskildt gjorda inrättningar, emedan sådande på en del trakter ännu anses för en onödig lyx (för att konstatera rödsotens tillvaro på ett ställe, behöfde man ibland endast ses sig om vid knutarne), vidare de vanligen förvända begreppen om de sjukas diet och om att endast medicin och intagningar, ju större dess bättre, skulle göra alltsammans; och sluligen qvacksalfveriet (Blodrot, Kopparrök, tjära, krita, djurläkarens pulver (potent. torment, rad. calami och card. bened. groft pulveriserade), kamfer, egen urin, terpentin, dekokt på får-exkrementer, pulveriserad tegelsten m.m. brukades.) Jag tyckte mig finna att flera sjukdomsfall inträffade i början på veckan än under de sednare dagarne; äfven blefvo många svårt sjuke under det de voro sysselsatte med gödselkörning. Då sjukdomen började i en by, var den häftigast, och bortryckte ibland 3 à 4 personer i ett hus, men aftog sedan ganska hastigt, så att på många ställen den efter 4 à 6 veckor var afstadnad. Såsom ett bevis på huru större snygghet och efterlefnad af gifna föreskrifter förmå att inverka på sjukdomens förmildrande må anföras, att på Nybro, som mest bebos af handtverkare och handlande, af omkring 20 sjuke dog blott ett 4 års gammalt barn, och att nästan inga ståndspersoner deraf angripits.
Sjukdomen aftog betydligt i November och var i December nästan öfverallt afstadnad; endast Mortorps och Oskars socknar hafva dödsfall deraf förekommit under 1859.
Koppor: första djukdomsfallet observerades i Juni i Ljungby socken på en ovaccinerad 12 årig flicka, som hade verkliga smittkoppor och blef återställd. Efter den tiden har sjukdomen nästan utan afbrott kunnat spåras såsom förekommande på en allt vidare krets och i alla möjliga grader af intensitet från det lindrigaste, der den angripne ej behöft intaga sängen knappt hålla sig inne, till det svåraste, der den vållat döden. I Madesjö hafva under Augusti till December 7 deraf aflidit, alla under 1 år, således alla sannolikt ovaccinerade, i Mortorp en 6 1/2 år gl., i Söderåkra en 16 år, (och Hossmo en 17 år 1859) I Mortorp uppkom sjukdomen bland skolbarn, men var så lindrig att de ej mer än ett par dagar behöfde afhålla sig från skolan; dessutom har den förekommit i Halltorps och Arby socknar och visade sig i December i Calmar stad. Den fortfor ännu (1859) att gå, men är vanligen mycket mild och angriper blott få.
Scarlatina började först i Christvalla i September, der barn hade dött af bulnad i halsen efter en utslagsfeber med rödt knottrigt utslag, och der jag hade tillfälle att se en gosse svullen i hela kroppen och med oedema pulmonum efter en dylik sjukdom; dernäst observerade jag några milda fall deraf i Söderåkra; sedan förekom den mot årets slut i Calmar stad och har ytterligare under 1859 utbredt sig vidt omkring i distriktet. Den är svårare än den på länge har förekommit och många dödsfall deraf hafva inträffat. Ibland föregås sjukdomen af några dagars illamående, men börjar ofta helt hastigt med stark feber och vanligen kräkningar samt någon gång stinkande diarrhè. Hufvudvärk och ondt i halsen är alltid förhanden i olika grader efter sjukdomens intensitet. Det onda i halsen är ibland endast rheumatiskt, såsom smärta vid sväljningen, men har någon gång öfvergått till svullnad, som hård och fast sträckt sig från ena örat under hakan till det andra. Bulnad bakom ena örat har jag observerat ett par gånger, äfvenså lindrig otitis vahrig flytning, i hvilka fall de sjuka kommit sig; samtidigt med den svåra svullnaden i halsen påkom häftig katarrhal affektion af ögon och näsa med högst betydlig afsöndring af slem. De flesta dödsfallen, som vanligen skett hastigt och ibland högst oförmodadt, hafva troligen harrört af meningitis, någon gång kanske af qväfning genom den utsträkta svullnaden omkring struphufvudet
Kontagiös (epidemisk?) Bepharo-blennorrhè.I min förra årsberättelse upptog jag katarrhala Ophtalmier såsom mycket allmänna i Oskars socken i början af året och på hösten i Thorsås. På förra stället har nu under 3 vintrar sådan allmän ögonsjukdom förekommit och på det sednare har den troligen varat lika länge. Jag hade hittils trott det vara en enkel katarrhal åkomma, men då nu sjukdomen varat så länge på samma orter och i samma gårdar och äfven spritt sig omkring, samt jag haft tillfälle att hemma hos mig iakttaga 4 eller 5 fall, som jag ej annat än kan hänföra under ofvanstående rubrik, så har jag icke tvekat att upptaga sjukdomen såsom sådan. Då den inkommer i ett hus angripas efter hand nästan alla deraf. Efter några dagars kliande i ögat började sjukdomen med häftig värk som några icke kunnat jemföra med någon smärta, svullnad af ögonlocken, ymnig afsöndring af ett tunnt flockigt slem och photophobi, hvilka symptomer i olika grader varade kortare eller längre tid och sedan aftaga så att den sjuke efter 3 à 6 veckor kan återgå till sina göromål, utan att likväl blifva sjukdomen qvitt förr än efter 3 à 4 månader. Sannolikt är åkomman då icke heller fullkomligt häfd, eftersom den återkommer på samma ställen och personer under följande vinter. De som rådfrågat mig derför hafva haft granulationer på nedre ögonlockets conjunctiva, i ett fall så utbildade, att ögonlocksranden stått ifrån ögongloben, i hvars conjunctiva endast varit obetydlig kärlinjuction i de större ådrorna; och afsöndring af ett tunnt flockigt slem i sådan ymnighet, att det synes mig att man endast derpå skulle kunna igenkänna sjukdomen på afstånd. Femton skolbarn i Oskars socken uppgifvas hafva varit angripna deraf under hösten och flera bevärings ynglingar hade vid mönstringen sådan åkomma, ehuru jag då trodde den vara af katarrhal natur. Den skall äfven förekomma i Halltorp, Arby skogsbyggd, Vissefjerda och Madesjö, och en sjuk har jag sett från Kronobergs län. Sjukdomen är allmänt bekant bland folket på dessa trakter, så att när man kommer att tala derom, de endast säga "den der ögonsjukan eller ögonplågan", och anses smittosam. Att någon förlorat synen af denna åkomma, har jag icke hört.
Parotitis: förekom under våren och sommarens början med flera spridda lätta fall på flera trakter af distriktet; och under november har jag varit rådfrågad derför från Thorsås.
c) Sporadiska:
Gastriska och Nervösa febrar: hafva i få och spridda fall förekommit under första hälften af året. Under sommaren yppade sig en liten typhusepidemi i Hossmo socken och Rinkaby i några gårdar, der 2 eller 3 personer dogo. Vid samma tid visade sig på åtskilliga ställen spridda fall af en feber, som ehuru den väl endast utgjordes af en svår kongestion till hufvudet, likväl ibland hade allt utseende af en häftigt påkommen typhus med sitt soporösa tillstånd, der den sjuke med möda och oredigt besvarade till honom ställda frågor, men likväl följande dag kunde vara klädd och uppe och sedan tillfrisknade mer eller mindre fort, stundom långsamt nog. Laxermedel och nitrum gjorde vanligen snart omslag i denna åkomma. Under februari observerades några fall af gastrisk feber med retning på urinvägarne.
Diarrheèr: förekommo under våren och sommarens början i spridda fall. I November voro de allmänna i Söderåker och Thorsås, men något fall af Rödsot förekom mig veterligen vid den tiden ej i dessa trakter
Pneumonier: voro under årets första tredjedel tal rika, men visade sig icke sedan förr än under den i november inträffade vintern, hvarefter de åter upphörde och bröståkommorna blefvo katarrhala.
Katarrher: talrika under årets början och mot slutet under den milda och dimmiga väderleken.
Angina tonsillaris: förekom under årets första hälft temligen ofta; men sedan skarlakansfebern vid årets slut börjat gå, voro nästan alla sjukdomsfall förenade med halsaffektion, ehuru denna sannolikt ofta var endast af rheumatisk natur.
Croup: under februari obducerades ett barn i Ålem, som dött af denna sjukdom; något annat fall deraf är mig icke bekant, ehuru det väl är sannolikt, att sådane förekommit, men förvexlats med den då allmänna katarrhen.
Rheumatismer fortforo under årets början att vara mera talrika än vanligt; oftast förekom sjukdomen såsom värk i öron, tänder eller hufvudet i allmänhet och var ej sällan intermittent. Under sednare hälften af året komplicerade rheumatiska smärtor Rödsoten; mer verklig, vanligen led-rheumatism angrep många sjuka sedan de tillfrisknat efter den förra; och ehuru man väl kan tillskrifva detta förhållande den omständigheten, att de sjuka gingo ut dels under sjukdomen dels för tidigt efter dess genomgående, så är likväl visst att stor benägenhet för rheumatism fanns hos sådane sjuke, emedan jag träffat denna åkomma, synnerligen lokaliserade i knäna, äfven hos dem, som varit mycket försigtiga.
Erysipelas förekom under första hälften af året såsom E. faciei rätt ofta, och jag såg den flera gånger såsom uppkommen efter yttre svårare eller lindrigare skador. Under sednare hälften af året visade sig erysipelas äfven på andra delar af kroppen.
Anasarca af förkylning förekom under februari.
Panaritier hafva icke varit så talrika, som förra året.
Bölder: Öfver sådane af svår beskaffenhet hörde jag ofta klagas från Christvalla under Mars och April; de voro ej allenast svåra och stora, utan äfven temligen allmänna.
Urticaria: några fall under höstens början.
d) Syphilis, saltfluss, Elephantiasis och andra chroniske hudsjukdomar: Den första af dessa har under året mindre ofta förekommit, än vanligt. Af kroniska hudsjukdomar har ej observerats något anmärkningsvärdt.
e) För sinnessjukdom har jag ej haft någon att vårda under året.
f) Epizootier hafva mig veterligen ej förekommit under året.

3:o Förhållandet i allmänhet med
a) Sundhetspolis, Sockennämndens verksamhet för allmänna helsovården, sockenapothek m.m.:
Sockne-nämnderna, som genom den af Kongl. Sundhets-Collegium utgifna handboken fått bestämd underrättelse om sina skyldigheter rörande helsovården, torde allt mera utveckla sig till en i detta hänseende nyttig inrättning, och fastän mycket återstår att önska ännu, har man dock någon nytta af dem vid epidemier. Det svåraste dervidlag är, att i det hänseende, de skulle kunna gagna som mest, nemligen att tillse att allmänna sanitära föreskrifter efterföljdes, deras medlemmar vanligen äro intagna af samma fördomar som andra, eller icke ega förmåga att inse nyttan deraf. Endast genom sockennämnderna vore det möjligt att vid utbredda epidemier i ett stort distrikt få reda på de sjukas antal, såsom det väl är afsedt med rubriken viii i bihanget till ofvannämnde handbok. Sundhetsnämnd är utsedd i Calmar och inrättande af sjukhus, att mottaga af smittsam sjukdom angripne, beslutadt. Om Sundhetspolis är just intet att säga; polisförordningar i vissa hygienska afseenden finnas väl och handhafvas emellanåt i Calmar, men mycket återstår att göra. Sockenapothek finnes endast i Nybro.; i Söderåkra hade en person etablerat handel med medicin; men som han ingen tillåtelse hade dertill och dessutom qvacksalferi ingick deruti, så har han nu blifvit tilltalad derför och hans förråd konfiskeradt.
b) Fattig och Fångvård: se Årsber:n för 1855.
c) Allmänna välgörenhets anstalter, folkskolor m.m.
I afseende på folkskoleväsendet är man på flera ställen sysselsatt med dess förbättrande, och inrättande af tjenliga lokaler till skolor.
d) Om Helsobrunnar och Badorter:
I afseende härå får jag hänvisa till Årsberättelserna för år 1854 och 57. I Nybro i Madesjö socken har under sommaren en källa blifvit begagnad till drickning och bad för första gången. Källan, som ej är närmare undersökt, är svagt jernhaltig, och har mycket ymnig tillgång (bortåt 100 kannor i minuten) på ett rent, friskt och godt vatten, och skulle således bäst egna sig för inrättandet af en kallvattenkursanstalt. Äfven finnes der en ej närmare undersökt gyttja, mycket fet och len för känseln, som brukats vid bad. En byggnad är uppförd öfver källan, innehållande brunnssalon, badrum och kokrum för baden, som endast tagits varma. Omkring 100 personer uppgifvas hafva under sommaren begagnat sig af inrättningen. I Calmar byggdes på våren en badinrättning för kalla bad, hvilken jemte badhuset, der varma bad och douscher serveras, borde likaväl kunna egna sig för uppkomsten af en badort, som någon annan dylik inrättning vid Östersjön.
d) Vaccination och Revaccination
Mot vaccinatörernas verksamhet har under året ingen anmärkning förekommit, utan synas de med omtanke hafva fullgjort sina åligganden. Det enda, som för detta år skulle kunna sägas mot dem, är att de för snart afslutat vaccinationen, så att åtskilliga barn (såsom i Madesjö) dött af smittkoppor; men å andra sidan synes mig den utbrutna koppepidemien, som utan en under årens lopp noggrant verkställd vaccination med största sannolikhet skulle hafva skördat många offer, i den milda natur, den företer, utvisa att vaccinatörerna uppfyllt sin skyldighet. År 1857 vaccinerades 1817 barn. Då kopporna under årets slut mera spridde sig, så återbörjades vaccinationen och är nu i full gång på de flesta ställen; revaccination har äfven börjat att rätt mycket anlitas.
f) På de inom distriktet befintliga Apotheken äro visitationer verkställda, i Calmar den 2:a December och på Nybro den 17:de November, och får jag i afseende på dessa inrättningars tillstånd och beskaffenhet hänvisa till de vid dessa tillfällen förda protokollerna, som äro till Kongl. Sundhets-Collegium uppsända.
g) Barnmorskeväsendet: Barnmorska har under året blifvit antagen i Söderåkra socken, så att nu finnas sådane i alla pastorater af S. Möre utom Mortorp; i Norra Möre finnes fortfarande ingen. Om 8 af Barnmorskor förrättade instrumentförlossningar äro berättelser till Kongl. Sundhetscollegium insända; 6 tångförlossningar, der alla mödrarne och 3 barn blifvit vid lif, och 2 förlossningar med skarpa instrumenter dervid mödrarne blifvit räddade.
h) Beväringsmanskapet:
Af första klassen voro frånvarande 12,47% och af alla 5 klasserna 22,71%. Med de närvarande har förhållandet varit följande:

4:o Embets-förrättningar på grund af vederbörande auktoritets förordnande.
a) För helso- och sjukvårdsärenden
1. Resa till Förlösa den 22/1 för Rödsot.
2. d:o till Voxtorp d 5/2 för Otitis, misstänkt smittsam sjukdom.
3. d:o till Grötsjö d. 17/3 Misstänkt Rödsot, Erysipelas faciei efter yttre våld, diarrhé.
4 d:o till Anebo d. 16/5 för Rödsot
5 d:o till Harby d. 25/6 för Smittkoppor.
6 d:o till Ugglebo d 8/7 för Rödsot (Resan verkställd af Doktor Ekman)
7. d:o till Madesjö d. 19/7 för Rödsot
8. d:o till Stenskallehult d. 21/7 för d:o
9 d:o till Rinkaby d. 23/7 för Nerffeber.
10 d:o till Runtorp d. 30/7 för Rödsot
11 d:o till Uddabo d 4/8 för d:o
12 d:o till Runtorp d 7/8 för d:o
13 d:o till Madesjö d 13, 14/8 för d:o
14. Resa till Rinkaby och Oscar d 20/8 för Nerffeber och Rödsot
15 d:o till Madesjö d 26-27/8 för Rödsot
16 d:o till Arby och Hagby d 1/9 för d:o
17 d:o till Madesjö d 5-6/9 för d:o
18 d:o till Arby d. 9/9 för d:o
19 d:o till Bärkebo d 22/9 för d:o (resan verkst. af D:r Karlberg)
20 d:o till Ödingstorp d 25/9 för d:o d:o d:o
21. d:o till Berga d 26/9 för d:o
22 d:o till Christvalla d 29/9 för d:o
23 d:o till Halltorp och Arby d 2/10 för d:o
24 d:o till Bäckebo och Åby d 5/10 för d:o
25 d:o till Mortorp den 9/10 för koppor
26 d:o till Bäckebo d 10/11 för Rödsot
27 d:o till Förlösa och Stäflö d 14/10 för d:o
28 d:o till Oscar, Vissefjerda, Christvalla d 18, 19, 20/10 för d:o
29 d:o till Stäflö d 23/10 för d:o
30 d:o till Hossmo d 3/11, misstänkt Rödsot, Diarrhè.
31 d:o till Vissefjerda d 6/11 för Rödsot
32 d:o till Hossmo d 27/11 misstänkt Venerisk smitta.
33 d:o till Arby d. 4/12 för koppor
34 d:o till Ålem d 22/12 för Rödsot och Scarlatina.
b) För medikolegala ändamål:
1. Obduktion å Gossebarnet Joh. Fredr. från Madesjö d 20/1 död af förfrysning eller qväfning.
2:o d:o å Erica Carlsdotter från Ålem d. 3/2 död af Croup.
3:o d:o å Bonden Jonas Jonssons 2 åriga dotter fr. Vissefjerda d 8/2, död af Brännskada.
4:o d:o å Enkan Stina Nilsdotter fr. Arby d. 3/4. Sjelfhängd.
5:o d:o å Drängen Joh. Eric Hultgren, fr. Förlösa d 13/4 död af Pneumoni.
6:o Besigtning å Båtsmannen Vinge, fr. Tvärskog d. 22/4 Vulnera cont. capitis c. commotione cerebri.
7:o Besigtning å Båtsmannen Videbuske fr. Qvigerum d 3/5. Vulnus incis capitis, Erysipelas faciei.
8:o d:o å Båtsm. Bokelund fr. Nygranstorp d 5/5. Vulnus incis capitis.
9:o d:o å Bonden Jonas Nilsson fr. Oxlehall den 8/5 vulnera contusa capitis.
10:o d:o å Pigan Maria Svensdotter d 2/6. Befunnen nyligen hafva födt barn.
11:o Obduktion å föregåendes barn d. 2/6 Dränkt.
12:o Besigtning å Bondedottren Anna Soph. Andersdotter från Gräsgärde d 8/6. Contusis pectoris.
13:o d:o å Pigan Cathr. Mattsdotter i Träknif d 9/6. Commotio cerebri, trismus.
14:o Obduktion å ett nyfödt barn i Madesjö d 11/6 Dränkt
15:o d:o å ett barn i Arby d 12/6 dödt af vanvård.
16:o d:o å ett barn i Ljungby d 14/6. Dränkt
17:o Besigtning å Anna Soph. Andersdotter från Gräsgärde, d 18/6 Contusis pectoris.
18:o Obduktion å ett barn i Madesjö d 25/6 Dödfödt?
19:o Besigtning å Bonden Jonas Nilsson i Oxlehall d 26/6 vulnera contus. Capitis.
20:o Obduktion å Baron G. M. Rappe i Ålem d 28/6. Drunknad?
21:o d:o å Drängen Jonas Jönsson från Madesjö d 20/9 Dysenteria, Vuln. incis laryngis (förrättningen verkställd af D:r Karlberg)
22:o Besigtning å Drängen Nils Carlsson fr. Thorsås d. 8/10 Skottskada i ansigte och ögon.
23:o Obduktion å Torparen Olof Persson i Hultsby d 24/11 Contusio abdonminis, Enteritis.
24:o d:o å Maria Jonsdotter i Ljungby d 15/12 Sjelfhängd.

5:o Uppgift på inom distriktet bosatt personal af
a) Legitimerade Läkare
1 Undertecknad Provinc. Läkare i Calmar distrikt
2. Dan. Georg Petersson M. D. Ch.m. Stadsläkare och lärare i natural historien vid härvarande läroverk.
3. Ivan Thiod Karlberg M. D. Ch.m. Lazarettsläkare i Calmar.
4. Otto Chr. Ekman M. D. Ch.m. R. K. V. O. Läkare vid länsfängelset
5. Sv. Ad. Frykman M. D. Ch.m. adr. Calmar
6. Joh. Engström, adr. Calmar, Knapegården.
b) Badarmästare: Claës Didr. Prien i Calmar.
c) Djurläkare: And. Ådén, Läns djurläkare i Calmar.
d) Apothekare:
Conr. Aug. Schmidt i Calmar.
Carl Fredr. Ström, Receptorius, provisor.
Alfred Severin Carlsson, Receptarius
M. J. Algot Björkbom Elev.
J. G. Emil Petersson Elev
C. Georg Ludv. Schmidt Elev.
P. Johanne ph. Studiosus, egare af Nybro apothek.
e) Barnmorskor:
i Calmar
1. Stads. barnm. Liljehult aflönad af staden med 200 R:dr Examin 1821
2. d:o Tvengström d:o d:o Examin 1835.
3 Joh. Maria Köhlberg (född Cronlund) Examin 1847.
På Landet
4. Gunilda Erica Åström (född Fogelqvist) i Ljungby Examin 1842
5 Charl. Petersson (f. Olsson) i Arby. Examin 1849-50.
6 Andr. Hedv. Ottil. Nordenström (f. Enholm) i Halltorp och Voxtorp Examin 1856.
7 Corona Bernh. Petersson (f. Norrby) i Söderåkra. Examin 1857.
8 Maria Arfvedsson (f. Åkesd:t) i Thorsås. Examin 1849
9. Lena Vidén (f. Lindström) i Vissefjerda. Examin 1849-55.
10 Gustafva Andersson (f. Bark) i Madesjö.
11. Joh. Maria Svensson (f. Lindström) i Pataholm.
Utom de 2 första äro de alla examinerade till instrumenters begagnande.
f) Vaccinatörer: 25 till antalet äro uppgifna i min summariska Rapport om vaccinationer för år 1857.
g) Qvacksalfvare: Se Årsber. för 1857. Om qvacksalfveriet under Rödsotsepidemien har jag haft äran att anföra under denna rubrik. djurläkarens pulver, som der omnämnes, är af en Torpare i Madesjö vid namn Blad, som befattar sig med att bota boskap; och ehuru han lärer göra detta ganska slätt, så ansågo sig likväl en hop Madesjöbor goda nog att underkasta sig hans behandling för Rödsoten. Han är under tilltal för Qvacksalfveri.

6:o Vetenskapliga iakttagelser, märkliga sjukdomshändelser m.m. se Bihanget.

Calmar den 26 Mars 1859.
A. G. Söderbaum

Hydrocephalus chronicus med öppning i futura frontalis och bildande af en tumör analog med spina bifida. //D:r Söderbaum meddelar följande fall deraf://
I början af Juni månad föddes på Leckeby gård i Åby socken ett barn, i afseende på hvilket fadren, en torpare i knappa omständigheter, några dagar derefter kom att rådfråga mig för en medfödd vext, som det hade i pannan. Emedan jag alls icke kunde genom hans beskrifning utreda af hvad art åkomman var, så reste jag dit ut i sällskap med Doktorerna N. P. Hornberg, som då besökte Calmar, och Karlberg. Barnet befanns då hafva en tumör, som började midt i pannan, gick ned på halfva näsan och hade i sitt utspännda tillstånd formen af en stor vulstig örnnäsa, var genomskinlig och beklädd med röd hud. Vid närmare undersökning upptäcktes i nedersta delen av sutura frontalij en öppning så stor som en fingerända, och då man nedtryckte tumören deremot, så uppkom tydlig och synbar fluktuation i stora fontanellen. Dess form förändrades mycket lätt i det att barnet, då det gjorde rörelse såsom för att rynka ögonbrynen, kunde nästan helt och hållet nedtrycka dess öfre hälft, så att den jemnt med pannan. Rörelsen i densamma började dervid såsom hade det varit ett rynkband tvärs öfver svulsten och nedersta delen eller spetsen rörde sig derunder i olika riktningar såsom en snabel. Barnet var i öfrigt välskapadt, och lefde i ungefär 2 månader och dog utan att man kunde observera tillkomsten af någon ny åkomma. Om anledningen till uppkomsten af denna missbildning vet modren endast uppgifva, att hon under grossessen sett en tumör, som en hustru hade på ena låret; men lika mycket som detta torde kanske till dess uppkomst hafva bidragit, att hon under sednare delen af hafvandeskapet led af frossa, som hade gått så långt, att hela hennes kropp var i hög grad hydropisk, då jag såg henne ungefär en månad före förlossningen. Hon blef då hjelpt för både frossan och svullnaden, och förlossningen gick lätt och lyckligt för sig.

Diarienummer: 2103 Ink. d. 6. Maj 1859. föred 12
Till Kongl. Sundhets Collegium!

Härmed har jag äran öfverlemna Rapport om Beväringsmönstringarne inom Calmar district. Vid mönstring af manskapet från Södra Möre har jag annoterat 43 såsom lidande af en i orten sedan 3 år gångbar ögonsjukdom, som af allmänheten anses och troligen är smittosam. Jag hade velat anföra detta, ihändelse Kongl. Collegium skulle anse att några försigtighetsmått med manskap, som kommenderas härifrån, borde vidtagas. Calmar den 30 April 1859

A. G. Söderbaum

Diarienummer: 2347 Ink. d. 24 Maj 1869
//afskrifves tills i morgon och tillställes,//
Till herr Medicinal-rådet Riddaren m.m. Vittberömde H:r Doctor E. G. Engberg!

Till svar å ärade skrifvelsen af den 13:de d:s får jag äran meddela, att jag i min, bevärings-rapporten åtföljande, skrifvelse ingenting anförde om den deri berörde ögonsjukdomens kännetecken m.m., emedan nyligen förut i årsberättelsen för 1858 en så fullständig beskrifning på sjukdomen, som jag kunnat uppgöra, blifvit meddelad och förutsattes såsom bekant. Jag borde hafva hänvisat dertill.
Sjukdomen går i Skogstrakten af Södra möre, der följande socknar sammanstöta, nemligen Thorsås (26 beväringsynglingar derifrån behäftade dermed), Söderåkra, Arby, Mortorp, Oscar, Madesjö, S:t Sigfrid, Halltorp, Vissefjerda; och emedan denna traktens innevånare sällan rådföra sig med läkare om sina krämpor, så har deraf kommit att jag väl ett par år hört talas om sjukdomen, men icke förr än förleden sommar sett någon dermed behäftad. Till följe deraf har jag icke heller någon gång haft tillfälle att se sjukdomen i dess svåraste stadium, utan endast sedan den blifvit så mycket bättre, att den deraf angripne kunnat sjelf besöka staden. Från Elghult i Kronbergs Län har jag äfven varit rådfrågad derför.
Huru sjukdomen uppkommit är troligtvis nu, sedan den varat i 3 år eller kanske längre, omöjligt att utreda. En sannolikhet kunde det vara att tjenstefolk, som för någon tid varit öfverflyttade till Danmark, kommit hem dermed, ty af ögoninflammationer har den mesta likhet med den militära, ehuru den, fastän mycket häftig, väl är mildare till sina följder, än hvad denna brukar vara.
Denna likhet med ofvannämnde ophtalmi framstår af sjukdomens beskaffenhet, som jag här nedan vill försöka att beskrifva så vidt jag känner den. Den synes vara kontagiös på följande skäl: har iakttagits och anses af allmänheten vara sådan; den angriper flera, ofta nog alla, medlemmarne i det hus, der den inkommit, och har på åtskilliga trakter hållit sig mest inom vissa slägter, som genom tätare umgänge med hvarandra ådragit sig den; Hvarförutom dess allmänna spridning på en begränsad trakt torde tala derför. Den börjar efter några dagars kliande eller sveda i ögona med en mycket häftig, nästan olidlig, värk, betydlig svullnad af ögonlocken, ymnig tunn vahrblandad flytning, så skarp att den ofta angriper kindbenen och stark photophobi; dessa symptomer vara i högre eller lindrigare grad i en eller ett par månader, ibland längre, hvarunder den sjuke måste vara i mörkt rum eller sitta vänd åt en mörk vrå och är aldeles urståndsatt att syselsätta sig med något arbete. Derefter aftaga symtomerna småningom till en viss grad, på hvilken sjukdomen blir stående en kortare eller längre tid, till dess vid en föranledande orsaks inträffande t. ex. höstkylan, den ånyo utbryter och gör samma förlopp. Knappt torde det finnas någon deraf en gång angripen, som sedan blifvit fullkomligt befriade derifrån. Efter 2 à 3 år ser man ännu congestion och vulstighet i nedre ögonlockets conjunctiva, isynnerhet i yttre ögonvinkeln, ibland med temligen ymnig afsöndring ibland utan. Efter mildare sjukdomsfall äro naturligtvis dessa residuer mindre betydliga än efter svårare. Nedre ögonlockets conjunctiva har jag i några fall sett tydligen granulerad med mer eller mindre tätt sittande små vårtformiga upphöjningar och svullen så att ögonlocks randen stått litet ifrån ögat; men så tätt sammanpackade och till utseendet fasta granulationer, som jag förleden sommar hade tillfälle att se på Fredriks hospital i Köpenhamn, har jag här icke sett. Vanligen synes endast en mer eller mindre betydande vulstighet i conjunctivan och mörk rodnad. Ögongloben har jag icke någon gång sett angripen deraf, så att man skulle hafva att frukta för någon fara för synen genom leukomer eller dylikt; den långvariga retningen på ögat synes emellertid ibland inverka försvagande på synförmågan. Nu då sjukdomen genom blidare väderlek mildrats är icke tiden att göra observationer derpå; men tillfälle dertill frampå hösten uteblir säkerligen icke. Såsom ytterligare talande för sjukdomens allmännelighet och smittsamhet må anföras, att i Oscars socken 15 skolbarn varit deraf angripne under förliden vinter.
De af bevärings-manskapet, som dermed befunnos vara behäftade, blefvo antingen ställde på förbättring eller kasserade, hvarföre för närvarande ingen åtgärd i det hänseendet torde vara behöflig; det hvarpå i min skrifvelse hänsyftades, var de årliga båtsmanskommenderingarne från orten, ihändelse Kongl. Sundhets-Collegium skulle anse mina uppgifter om sjukdomen böra föranleda till några försigtighetsmått.
Af hvad jag här ofvan haft äran anföra synes mig, att sjukdomen, vare sig det är den nultiära ophtalmien eller ej, är af den betydenhet, att serskild uppmärksamhet bör egnas deråt; och är det af denna orsak som jag icke tvekat att till Kongl. Sundhets Collegium göra anmälan derom, innan jag hunnit se och erfara så mycket i afseende derpå, som varit önskvärdt.

Med utmärktaste högaktning har jag äran teckna herr Medicinalrådets m.m.
Ödmj. Tjenare
A. G. Söderbaum

Calmar den 17 Maj 1859