Bergstingsprotokollen för Åtvidaberg, Östergötland (1788-1851)

Vid 1500-talets början sköttes den statliga kontrollen av bergsbruken av Kammarkollegium eller Räknekammaren, som verket ursprungligen kallades. År 1630 införde Gustav II Adolf Bergamt, men instruktionerna för detta var tämligen ofullständiga. Riksrådet Carl Bonde utarbetade ett nytt förslag till stadga för en bergverksstyrelse. Förslaget trädde ikraft 1637. År 1744 ändrades Bergamt till Bergskollegium.
Landet delades in i elva bergmästardömen och från mitten av 1700-talet blev de 12 stycken. En bergmästare var ansvarig för varje bergmästardöme. Bergmästaren var tillsatt regeringen och underställd Bergskollegium. Bergmästaren skulle övervaka driften och döma i tvister vid en särskild domstol – bergstinget. Till sin hjälp hade bergmästaren sju nämndemän. Brottsmålen kunde variera med allt från fusk med invägning, betalning, tvister mellan bergsmän, bråk mellan arbetare eller stölder, för att nämna några. Större mål som dråp eller tvister om ägandeförhållande till skog, som skulle införlivas i driften, sköttes av häradsrätten som var den ”normala” domstolen.
Bergstingen hölls en gång om året, vanligen i maj eller juni och utlystes från predikstolen i kyrkan senast tio veckor innan mötets början.
Under 1800-talets första hälft diskuterades specialdomstolarnas vara eller icke vara med utgångspunkt av liberalismens idéer. Avskaffandet av specialdomstolarna skulle åstadkomma en större likhet inför lagen, menade man och efter 1851 försvann bergstingen och målen övergick till de vanliga domstolarna.

Bergmästaredistrikt

Sverige var indelat i bergmästaredistrikt och Östergötland tillhörde det 8:e bergmästaredistriktet. I distriktet ingick från 1643 även Södermanland, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län. Till Östergötland räknades också Lerbäcks och Snaflunda socknars bergslag. Dessa övergick från och med 1656 till det nybildade 5:e bergmästaredistriktet. Kronobergs län flyttades 1694 över till det nybildade 9:e bergmästaredistriktet och 1855 överfördes Jönköpings län till samma distrikt. Från 1855 kom 8:e bergmästardömet att bestå av Södermanlands, Östergötlands, Kalmar och Gotlands län. Den delen av Södermanland som fram till 1854 bestod av Stockholms län lades samman med Upplandsdelen och flyttades till det nybildade 3:e bergmästaredistriktet. En del av Jönköpings län tillhörde 9:e bergmästaredistriktet redan från 1700-talet. 8:e bergmästaredistriktet upphörde vid årsskiftet 1874/1875 enligt SFS 103/1874. Databasen innehåller 1426 poster med uppgifter om:

Exempel på sida ur bergstingsprotokollen
Sida ur bergstingsprotokollen
  • Län (Östergötland)
  • Ort (Åtvidaberg)
  • Kön (det förekommer även kvinnor eftersom de bodde inom bergstingets område)
  • Datum (då brottet begicks)
  • Paragraf i protokollet (inte paragrafen i lagen)
  • Yrke
  • Boställe/hemvist
  • Namn (uppdelat i för- och efternamn)
  • Kategori (typ av brott)
  • Beskrivning av brottet
  • Domstolens utslag
  • Anmärkning (övriga anmärkningar som inte kan skrivas i annat fält)
  • Antalet inlagor (d.v.s. antalet skrivelser som har med målet att göra)
Registrering

Registreringen omfattar perioden 1788–1851 med volymbeteckningen AIbi:2–8. Perioden 1781–1787, AIbi:1, har inte registrerats på grund av att materialet är mycket svårtolkat, vilket innebär att kvaliten inte kan garanteras.
All registrering har skett källtroget, vilket betyder att alla förkortningar, gammalstavning osv. har bibehålls. Undantaget är datum som skrivs på modernt sätt för att anpassa det till datamediet och underlätta sökningar i databasen.
Registreringen är ett samarbete mellan Linköping University Electronic Press, ArkivData i Norrköping och Brukskultur Åtvidaberg. ArkivData har skött registreringen och Linköpings universitet ansvarar för kvaliten.

Referens till databasen

Landsarkivet i Vadstena, Bergstingsprotokoll, Åtvidaberg, Östergötland, 1788–1851, volymerna AIbi:2–8. Linköping University Electronic Press http://www.ep.liu.se/databases/bergsting/

Litteratur
Harryson, Johan. Brott och straff i Åtvidabergs bergslag. En undersökning av de brottmål som avhandlades vid Åtvidabergs bergstingsrätt åren 1822–1851. Opublicerad C-uppsats vid Linköpings universitet. Linköping 1998.
Inger, Göran. Svensk rättshistoria. 1997.
Tillhagen, Carl-Herman. Järnet och människorna. Verklighet och vidskepelse. Stockholm 1981

Sök i databasen >>>