Göm menyn

Open Access, longitudinella databaser

De databaser som LiU E-Press publicerar är i huvudsak longitudinella databaser för forskning. Andra typer av databaser kan förekomma med kulturhistoriskt eller samhällsinformativt värde. Om du har en databas med ett innehåll som gynnar olika slag av forsking, som du vill tillgängligöra utan kostnad via LiU E-Press, hör av dig till ep@ep.liu.se.

Bergstingsprotokoll för Åtvidaberg Östergötland
Databas över Åtvidabergsdelen av bergstingsprotokollen som omfattar åren 1788-1851. Bergstingen hölls en gång om året, vanligen i maj eller juni och utlystes från predikstolen i kyrkan senast tio veckor innan mötets början. Brottsmålen kunde variera med allt från fusk med invägning, betalning, tvister mellan bergsmän, bråk mellan arbetare eller stölder, för att nämna några. Större mål som dråp eller tvister om ägandeförhållande till skog, som skulle införlivas i driften, sköttes av häradsrätten som var den ”normala” domstolen.
BÖteslÄngd - SakÖreslÄngd fÖr LinkÖping och NorrkÖping
Före och efter 1734 års strafflag fanns det i princip två slag av straff i Sverige: böter och dödsstraff. Fängelse och kroppsstraff var omvandlingsstraff av böterna. Kunde den dömde inte betala böterna fick denne antingen spöstraff eller sitta av det på vatten och bröd. Oftast framgår det inte i böteslängderna om bötesstraffet blivit omvandlat till annat straff. Ibland kan det stå en anteckning om detta men det är sällsynt. Kroppsstraffet var spö för män och ris för kvinnor och ett vanligt omvandlingsstraff för böter. År 1841 försvann detta bruk och 1855 upphörde det helt. För t.ex. snatteri eller för personer med bräcklig kroppsbyggnad kunde spöstraffet omvandlas till fängelse på vatten och bröd. Vatten och brödstraffet avskaffades 1884. Vanliga fängelsestraff användes inte förrän från och med 1800-talet.
Centrala Soldatregistret
Centrala Soldatregistret är en nationell sökdatabas, fritt tillgänglig för alla med en internetuppkoppling (open access). All registrering sker ideellt av föreningar eller privatpersoner runt om i Sverige. Dessa register slås sedan samman till ett nationellt register vid Centrala Soldatregistret. Databasen omfattar Yngre indelningsverkets soldater som antagits mellan åren 1682–1901.
Ecclesia Linkopensis
Genom denna databas, framvuxen som en del i projektet Diocesis Lincopensis, understött av Westman-Wernerska stiftelsen, kan du nå information som kan skapa intresse för fördjupade studier. Här visas på litteratur om stiftet och här kommer det att finnas möjlighet att klicka dig vidare till andra viktiga historiska källor, såsom kyrkoböcker.

Databasen innehåller mer än 1000 titlar med litteratur om stiftet och dess församlingar. Stifts- kontrakts- och församlingsgränser skiftar under historiens gång. Databasen baserar sig på en uppdelning om 16 kontrakt med 243 församlingsbeteckningar.

FÅngrullar fÖr LinkÖpings kronohÄkte (1806-1892), NorrkÖpings fÅngvÅrdsanstalt (1826-1886), NorrkÖpings spinnhus (1814-1920)
Fångrullor för Linköpings kronohäkte (1806-1892), Norrköpings fångvårdsanstalt (1826-1886) och Norrköpings spinnhus (1814-1920). Materialet är en förteckning över de fångar som rannsakats och häktats vid Kronohäktet inrymt i Linköpings centralfängelse eller cellfängelset, som det också kallades eller satt i förvar på Norrköpings fångvårdsanstallt och Norrköpings spinnhus. Här ingår även s.k. transportfångar som transporteras från ett fängelse till ett annat med övernattning i Linköping för vidare transport nästa dag.
GÖta- och TrollhÄtte kanals bibliografiska databas
Göta och Trollhätte kanals bibliografiska databas innehåller publikationer från vetenskapliga och populärvetenskapliga tidskrifter, skönlitterära verk, kapitel i böcker, reseskildringar, utredningar, betänkanden, olika myndighetshandlingar, artiklar ur veckopressen och dagstidningar med mera samt ett femtiotal kartreferenser. Gemensamt för alla dessa olika publikationer är att de på ett eller annat sätt handlar om Göta- eller Trollhätte kanal, där publikationer rörande Göta kanal dominerar.
Kyrkohistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljÖer i LinkÖpings stift 2004-2007
Inventeringen utfördes åren 2004 till 2007 av antikvarier vid länsmuseerna i Östergötland, Jönköping och Kalmar – de tre län som helt eller delvis ingår i Linköpings stift (se stiftskarta). År 2012 finns i Linköpings stift 249 kyrkor och 236 begravningsplatser som är skyddade enligt 4 kap. Kulturminneslagen § 3-4. Inventeringen har även medtagit några kapell och begravningsplatser som inte förvaltas av Svenska kyrkan.

Varje rapport innehåller en kort beskrivning av socknen, kyrkomiljön och kyrkan/begravningsplatsen, en kulturhistorisk karaktäristik och bedömning, samt en händelselista.

Materialbiblioteket / Material Realisation Laboratory
I MRL, ett unikt materialbibliotek på LiU, kan studenter, lärare, forskare och praktiker från lokala företag klämma och känna, studera ytor och egenskaper på hundratals olika material. Gummi, trä eller en polymer? Vilka bearbetningsmetoder kan fungera på en keram? Vilka material är mest miljövänliga? Ska det vara en slät matt yta eller metallicglans? I MRL kan du få svar, här flödar ljus från dagsljuslampor och tusentals olika material ligger prydligt ordnade och kategoriserade. Här handlar det om att handen och ögat ska få sitt i första hand. Digitala faktabanker finns också, men framför allt ska man kunna se, klämma och känna.
Medicinhistoriska databasen
Medicinhistoriska databasen innehåller idag lite drygt 11.000 dokument. Sammanlagt omfattar de en tidsperiod på nästan 100 år. Databasen innehåller Inspektörsberättelser (Asyl o Hospital), Hälsovårdsnämndens protokoll, Årsberättelser från lasarett och hospital, Medikolegala (obduktions-) rapporter, Medicinalstyrelsens protokoll, Överinspektörens årsberättelser för sinnessjukvården och Årsberättelser från provinsialläkare och omfattar tiden 1814–1916. Materialet presenteras med en kort historisk återblick om materialet samt beskrivning av själva arkivmaterialet med arkivförteckning.
NorrkÖpings Poliskammare
Det register som digitaliserats tjänade som en slags polisunderrättelse. När en fånge frigavs skickades uppgifterna om fången till de olika poliskammardistrikten så att dessa kunde hålla fången under uppsikt. Huvudregistret består av en stamrulla och en porträttrulla. Det som registrerats är Norrköpings Poliskammares rulla med uppgifter hämtade från stamrullan och porträttrullan. Registret innehåller fotografier över fångarna, vilket gör det till ett unikt tidsdokument eftersom fototekniken var tämligen ny vid denna tid.
Statens Offentliga Utredningar (SOU)
Statens Offentliga Utredningar (SOU) är en serie med rapporter från den svenska regeringen och den första rapporten utkom 1922. Materialet består av Kungliga bibliotekets (KB) inskannade SOU:er från 1922 till 1996 samt Riksdagens öppna data från 1997 till den senaste för året. KB:s beståndsdel omfattar perioden från 1922 till 1996 är OCR-behandlad och innehåller en del tolkningsfel som kan påverka sökresultaten negativt. Riksdagens data innehåller också ett mindre antal fel som innebär att några SOU:ers innehåll inte är sökbart.
ÖstergÖtlands lÄnslasaretts sjukhusrullor
I Östergötland byggdes det första länslasarettet 1777 i Linköping. Lasarettet uppfördes inom det gamla hospitalsområdet med anor från medeltiden. Byggnaden finns fortfarande kvar inklämt mellan moderna hyreshus. Ett permanent sjukhus inrättades 1848 och var kronoarbetskårens gamla kasernbyggnad. Länslasarettets sjukhusrullor omfattar perioden 1839–1895.
ÖstergÖtlands kyrkbÖcker
Centrum för lokalhistoria vid Linköpings Universitet (Cfl) utvecklade på nittiotalet databasen Linköpings historiska databas (LHD). LHD innehöll ursprungligen kyrkböcker för Linköping med omland. LHD bestod av 27 registrerade församlingar. Databasen består av husförhörslängder, födelse- och dödböcker, vigsellängd sam in- och utflyttningslängd för följande församlingar i Östergötlands län: Askeby, Björsäter, Gammalkil, Grebo, Kaga, Kärna, Landeryd, Ledberg, Linköpings Domkyrko, Ljung, Nykil, Rapperstad, Rystad, Sjögestad, Skeda, Slaka, Stjärnorp, S:t Lars, Svinstad (Bankekind), Törnevalla, Vårdsberg, Värna, Vikingstad, Vist, Vreta Kloster, Åtvidaberg samt Örtomta. Beroende på församling kan åren kyrkböckerna omfattar variera något beroende på källmaterialet men täcker i stort perioden 1629–1896.
För information hur vi kan hjälpa Dig med att publicera en databas, kontakta Peter Berkesand.


Sidansvarig: Peter Berkesand
Senast uppdaterad: 2017-03-31